Österbottens förbund 30 år – landskapsdirektören: ”Vår styrka är att kunna blicka framåt”

Österbottens förbund 30 år – landskapsdirektören: ”Vår styrka är att kunna blicka framåt”

13.12.2024

Elektrifiering och järnvägar var de stora infrastruktursatsningarna under industrialiseringens tidevarv. Nu under den så kallade nyindustrialiseringen är samma teman aktuella igen. Samhället och industrin behöver bli mera utsläppsfria och Finland vill minska sitt beroende av importerad el.

– Regionutvecklingen kännetecknas av långa tidsbågar. Samtidigt kan saker och ting inte alltid fortsätta som de gjort. Därför är det både vår styrka och viktiga uppgift att kunna blicka framåt i samarbete med landskapets olika aktörer, och att vi har ett fullmäktige som kan ta de beslut som är viktiga för Österbotten med ett långt tidsperspektiv, säger landskapsdirektör Mats Brandt.

I landskapsprogrammet, som görs upp för fyra år i taget, bryts de långsiktiga målen ner till strategiskt viktiga satsningar på kortare sikt.

Att det nu pågår diskussioner om bland annat Kustbanan, en fast förbindelse över Kvarken och stora investeringar inom den gröna omställningen handlar enligt Brandt om framförhållning.

– Det är saker som behöver utredas och beaktas ur olika synvinklar och då är det bra att diskussionsöppningen sker redan nu. Om man tänker på viktig infrastruktur som järnvägar och nationella gasnät är till och med hundra år en kort tid. Samtidigt är det viktigt att det kommer satsningar och kan ske en vidareutveckling av befintlig infrastruktur, som till exempel Kasköbanan och regionens hamnar.

Landskapsplanen på slutrakan

En annan framtidsfråga är hur Österbotten kan kliva uppåt den värdekedja som skapas av de gröna storinvesteringarna som riktar sig till landskapet. Där behövs enligt Brandt ett bredare geografiskt perspektiv.

– För det behöver vi ett heltäckande nätverk av industriparker och -områden samt transportnätverk, inte bara i Österbotten utan i hela Finland och Norden, för att möjliggöra synergier och utvecklingspotential mellan regioner.

I det nu aktuella förslaget till Österbottens landskapsplan 2050 finns framförhållning med tanke på investeringar i grön energi, transporter och kommunikationer. Planen fungerar som ett ramverk för att vägleda kommunal planering, särskilt inom energiproduktion, med bland annat större fokus på solenergi än tidigare. Planförslaget behandlas i landskapsfullmäktige den 16 december.

Österbottens förbund deltar samtidigt i arbetet med att uppdatera Finlands havsplan 2030, till följd av höjda målsättningar inom både EU och Finland kring bland annat grön omställning och energiproduktion. Målet är att uppdateringen ska vara klar år 2027.

Trettioårigt perspektiv på EU

Landskapsförbunden grundades i tiderna för att bland annat utgöra regionala påverkansorgan gentemot EU och dess sammanhållningspolitik, som utgör grunden för distributionen av EU:s regionala utvecklingsmedel.

Österbottens och tre andra landskapsförbunds intressen i EU:s hjärta bevakas av Västra Finlands Brysselkontor, som likaså står inför sitt 30-årsjubileum. Kontoret har en central roll, inte minst med tanke på den nya kommissionen som ska dra upp riktlinjer för den kommande sammanhållningspolitiken.

– Med vår 30-åriga mognad känner jag trygghet i att vi kan ta oss an de kommande utmaningarna. Inom förbundets väggar finns ett förutseende perspektiv och vi har ett Brysselkontor som är med i de viktiga sammanhangen och tar tag i de viktiga intressebevakningsfrågorna.

Främjande av kultur en viktig roll

Ett för förbundet centralt uppdrag är att bidra till bättre tillgänglighet inom kulturtjänster, stödja barn- och ungdomskultur och stimulera kreativiteten i landskapet.

Via projektet Kultur med en erfarenhetsexpert, som genomförts i samarbete med flera kommuner och kulturaktörer i landskapet åren 2023–2024, har kulturkompisverksamheten lanserats som ett praktiskt verktyg för att nå målgrupper som annars kanske inte har kunnat ta del av kultur- eller motionstjänster.

Genom det nu 15-årsjubilerande Österbottens barnkulturnätverk Bark nås varje år cirka 16 000 barn, ungdomar och pedagoger i verksamhetsområdet.

– Kulturen är en form av grundrättighet som skapar gemenskap och bidrar till välbefinnande. I längden bidrar den till att minska på samhällets behov av tyngre social- och hälsovårdstjänster. Därför är det viktigt att det satsas på den både nu och i framtiden.

Österbottens förbund firar sitt 30-årsjubileum den 16 december i Vasa.

Fakta: Österbottens förbund

  • Bevakar invånarnas, näringslivets och kommunernas intressen i Österbotten. Förbundets huvudsakliga uppgifter är regionutveckling, områdesplanering, intressebevakning och främjande av kultur.
  • En lagstadgad samkommun där landskapets 14 kommuner är medlemmar. Förbundets medlemskommuner finansierar merparten av verksamheten.
  • Högsta beslutanderätten innehas av landskapsfullmäktige och det praktiska arbetet leds av landskapsstyrelsen. Medlemmarna i fullmäktige utses på basis av resultatet i kommunalvalet. Fullmäktigeordförande är Matias Mäkynen (SDP) och styrelseordförande Frans Villanen (SFP).
  • Verksamheten har en stark internationell prägel. Den viktigaste hållpunkten för intressebevakningen inom EU sker via Västra Finlands Europakontor i Bryssel. Kontoret administreras av Österbottens förbund och betjänar fyra landskap. Förbundet ingår också i ett flertal internationella nätverk, bland annat Konferensen för perifera och maritima regioner i Europa (CPMR) och Kvarkenrådet.
  • Österbottens barnkulturnätverk Bark jobbar för att främja barnkultur i alla landskapets kommuner och Karleby. Verksamheten administreras av Österbottens förbund. Bark är en aktiv aktör i Förbundet för Barnkulturcenter i Finland samt medverkar i olika internationella nätverk och projekt
Gå till "Aktuellt från förbundet"