Mats Brandt: Sammanhållning på europeisk nivå

Kan man skriva ett blogginlägg om europeisk sammanhållningspolitik, kohesionspolitiken, inför ett riksdagsval i Finland. Javisst! EU styrs genom ett komplext beslutsfattande, som är ett kretslopp av politiska beslut regionalt, nationellt och på europeisk nivå. Dessutom har vi Europaval 2024. Finland måste vara beredd på att ha en linje, som man företräder i förhandlingar med andra medlemsländer.

Österbotten hör inte till de stora mottagarna av vare sig kohesions- eller strukturfonder. Det senaste tillägget med Fonden för en rättvis omställning ökade Österbottens EU-medel per capita från från 18,60 till 27,50 € / invånare.

Diskussionen om inriktningen för nästa kohesionspolitik är i full gång, inte minst bland forskare och specialister som funderar på vilka trender som påverkar den territoriella utvecklingen. Demografin är fortsättningsvis en allt större utmaning för Europas regioner. Immigrationen från Ukraina kommer troligen att påverka befolkningssammansättningen en lång tid framöver. Samtidigt lever vi allt längre, friskare och välmåendet ökar. Allt är inte mörkt mot horisonten.

Då Österbotten söker finansiering kan den nästa period stå att finna i samarbete kring innovationspolitik. Det håller på att ske en allt större uppdelning av Europa i mer och mindre innovativa regioner. Österbotten frontar den första kategorin och intresset är riktat mot forskning, utveckling och innovationer. Andra viktiga politikområden rör t.ex. trafiken och energiomställningen. Dessa frågor och många fler präglar våra aktiviteter mot kommissionen, regionkommittén och europeiska samarbetsparter, som CPMR.

Förvaltningen av kohesionsfonderna väcker också diskussion. Ett scenario är att de etablerade förvaltningsformerna inte klarar av att anpassa sig till tidens utmaningar utan fortsätter som förr. Då behöver EU ha beredskap att ta i bruk nya verktyg för nya utmaningar, som man gjorde då man tacklade återhämtningen från ekonomiska kriser och coronapandemin med återhämtningsfaciliteten RRF, som har stor inriktning på den gröna och den digitala omställningen. Österbotten har hittills varit en vinnare på RRF-fördelningen, trots att den är ganska toppstyrd. Det pågår också en diskussion om en ny era för kohesionspolitiken, med inriktning på resiliens och flexibilitet. En platsbaserad kohesionspolitik kan användas för att svara mot olika framtida, även okända behov. En långkörare i detta handlar om makten, är den decentraliserad eller centraliserad och vad är regionens, medlemslandets och kommissionens roll i fördelningen.

Mats Brandt, landskapsdirektör

Bildtext: Tre scenarion för kohesionspolitiken. (Spatial Foresigth 2022)

Länkar:

1. Arbets- och näringsministeriet (på finska)
2. Societal trends shaping territorial cohesion - spatialforesight (steadyhq.com)
3. Conference of Pheripheral Maritime Regions (https://cpmr.org/)
4. Cohesion Policy scenarios (steadyhq.com/)