Hälsningar från Hembygdsförbundet i slutet av jubileumsåret
Under det gångna året firades Finlands Hembygdsförbunds 75-årsjubileum med lokala och riksomfattande evenemang. Men varför och hur hamnade vi här?
Efter att Finland år 1809 kom under ryskt styre insåg kejsarens rådgivare att det inte var lönt att införliva en väl fungerande ny landsdel med Ryssland. Finland blev därför ett autonomt storfurstendöme, där den svenska tidens lagar och lokalstyre fortsatte att gälla. Detta gjorde det möjligt för civilsamhället att utvecklas i Finland.
Under århundraden styrdes städerna av råd. På landsbygden avgjordes ärenden i församlings- eller kyrkomöten. År 1865 föreskrevs i kommunallagen att en landsbygdsförsamling skulle inrättas i varje församling inom tio år. Året därpå infördes förordningen om folkskolor på landsbygden, som innebar att skolor inrättades på frivillig basis. Läroplikt infördes 1921.
I grundskolan lärde man sig de viktigaste samhällsfärdigheterna. Allmän och lika statlig rösträtt för både män och kvinnor infördes 1906, samtidigt som medborgarna fick föreningsfrihet. Rösträtten i det kommunala beslutsfattandet reformerades 1917.
I och med att föreningslivet fick nytt liv började man bygga gemensamma samlingslokaler. Detta gav upphov till de cirka 2500 föreningshus som finns i dag. Den första nykterhetsföreningens klubbhus byggdes i Björneborg 1887, FBK:s föreningshus i Helsingfors 1888, arbetarföreningens föreningshus i Åbo 1889, ungdomsföreningens hus i Kauhava 1891 och hembygdshuset Pirtti i Tammela 1948. I det sistnämnda grundades Hembygdsförbundet i maj 1949.
Riksdagen erkände föreningshusens samhälleliga och byggnadshistoriska värde och inrättade 1978 ett system med statliga bidrag för deras renovering. År 1990 överförde Undervisningsministeriet beslutsfattandet om bidrag till Finlands Hembygdsförbunds föreningshusdelegation, och år 2003 överlämnades hela processen till förbundet. Fram till slutet av 2023 hade över 2000 föreningshus beviljats bidrag på totalt cirka 72 miljoner euro.
I år uppmärksammades programmets förtjänster på europeisk nivå. Samarbetet mellan aktiva medborgare, staten och Finlands Hembygdsförbund för att upprätthålla det historiska byggnadsarvet belönades med EU:s kulturarvspris.
Under förbundets jubileumsår ledde utmaningarna i de offentliga finanserna också till nedskärningar i renoveringsbidragen för föreningshus. Men arbetet tar inte slut här. För för att säkerställa systemets kontinuitet kommer förbundet att genomföra både en konsekvensanalys och ett reformprojekt åren 2024–2025, finansierat av Undervisnings- och kulturministeriet.
Jag önskar en god jul och ett gott nytt år 2025 till alla hembygder!
Janne Vilkuna, ordförande, Finlands Hembygdsförbund
Österbottens förbund är medlem i Finlands Hembygdsförbund.
Originaltexten publicerades på finska.
Foto: Jaakko Manninen.