Det finns mycket att utveckla i förbindelserna mellan Vasa, Seinäjoki och Jyväskylä
Målet är en kraftfull satsning på att förbättra spårtrafiken och servicen på sträckan
Landskapsförbunden i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Finland samt kommunerna och näringslivet i regionen har tagit fram en gemensam utredning om utvecklingskorridoren. Utredningen granskar såväl väg- och bannätet som trafiktjänsterna, ringar in viktiga utvecklingsområden och formulerar olika åtgärder för att driva på förbättringar.
På sträckan finns olika behov av förbättringar inom såväl trafikledsnätet som servicen. Utredningen avviker från det vanliga på grund av att den tittar på sträckan med utgångspunkt i trafiksystemet, när det hittills varit praxis att analysera bara ett färdsätt eller en trafiktjänst. Detta nya perspektiv har utmanat parterna att tänka i nya banor och syna olika åtgärder på ett samlat sätt. Åtgärdsprogrammet i utredningen samlar olika åtgärder för att möjliggöra, driva på och vidta förbättringar samt anger en prioritetsordning för de mest effektfulla åtgärderna.
Ordförande för utvecklingsgruppen, riksdagsledamot Mikko Savola gläder sig över att arbetet är klart: ”Genom utredningen har planeringen av den tvärgående förbindelsen, som är viktig för regionen och hela Finland, tagit fart. Samarbetet över landskapsgränserna har löpt smidigt, och utifrån detta arbete kan vi bättre driva på viktiga och effektfulla åtgärder.”
Också experterna vid landskapsförbunden, Tero Voldi (Österbottens förbund), Antti Saartenoja (Södra Österbottens förbund) och Markus Erkkilä (Mellersta Finlands förbund), anser att samarbete mellan landskapen är en förutsättning för att kunna utveckla sträckan. Spektret av åtgärder är så brett att det finns tillräckligt för både kommunerna, förbunden och staten att ta på sig.
Med sikte på ett smidigare och säkrare trafiksystem
I nuläget görs 83 % av resorna mellan Vasa och Seinäjoki samt 98 % av resorna mellan Seinäjoki och Jyväskylä med bil. På grund av en mängd faktorer löper vägtrafiken där ändå inte säkert och smidigt. Samtidigt är servicenivån inom spårtrafiken på sträckan inte sådan som resenärerna önskar, vilket förhindrar en ökad användning av tåg.
Det behövs förbättringsåtgärder inom trafiktjänsterna för att justera tidtabellerna för tågtrafiken mellan Vasa och Seinäjoki samt möjliggöra fler turer för pendlingstrafik på sträckan. På sträckan Jyväskylä–Haapamäki–Seinäjoki behövs dessutom åtgärder för att köpa mer trafik som lämpar sig för pendlingstrafik samt upphandla en större vagnpark.
När det gäller trafikledsnätet behöver förbättring av banavsnitten från Seinäjoki mot både Vasa och Jyväskylä och anläggning av en ny vägförbindelse mellan Myllymäki och Multia drivas på.
I utredningen bedöms också vilken inverkan åtgärderna förväntas ha, med hjälp av det ramverk för konsekvensbedömning på riksnivå som håller på att tas fram. De mest betydelsefulla effekterna av åtgärdsprogrammet hänför sig till servicenivån i kollektivtrafiken, kortare restider, ökad trafiksäkerhet samt regionalekonomiska effekter. Störst blir effekterna för servicenivån i kollektivtrafiken. Enligt utredningen påverkas restiderna och trafiksäkerheten positivt om trafikmängderna på sträckan ökar.
Bakom utredningen står landskapsförbunden som uppdragsgivare samt utvecklingsgruppen för trafikkorridoren Vasa-Seinäjoki-Jyväskylä. Gruppen består av kommunerna och representanter för näringslivet. Också en rad olika intressenter från bl.a. företag och läroinrättningar samt experter vid Traficom, Trafikledsverket och NTM-centralerna har varit knutna till arbetet.
På sträckan pågår eller håller det på att starta flera andra planeringsarbeten på olika nivåer: utredningsplan för Helsingby–Laihela rv 3/rv 18, planering av planskild korsning i Halkosaari, lokaliseringsplan för rv 18 Seinäjoki–Töysä, projektbedömning Alavus–Jyväskylä samt på järnvägen järnvägsplan för grundlig förbättring av banan mellan Seinäjoki och Vasa. För informationen om dessa planeringsprojekt ansvarar NTM-centralerna och Trafikledsverket.