Avveckling av segregationen

I Finland är utbildning och arbetsliv starkt uppdelade efter kön och etnisk bakgrund. Största delen av de som studerar och jobbar inom hälsovård och välfärd samt pedagogik är fortfarande kvinnor medan män dominerar inom teknik. En direktör eller en styrelsemedlem i ett börsbolag är fortfarande oftast en man. Personer med utländsk bakgrund lyckas bäst med att få jobb inom städ- och restaurangbranschen, om de får jobb. Sysselsättningsgraden bland invandrare är alltjämt betydligt lägre än bland infödda finländare och invandrare har oftare ett arbete som inte motsvarar deras utbildning.

Hur påverkar detta de österbottniska landskapens livskraft och tillgången på arbetskraft? Vad kan vi göra för att råda bot på situationen?

Det är dessa frågor vi arbetar med i ett gemensamt nätverk för de österbottniska landskapen. I nätverket ingår läroanstalter, företag, näringslivsbolag, organisationer, statliga myndigheter och landskapsförbund.

Om du är intresserad av temat kan du komma med i nätverket genom att registrera dig på https://www.lyyti.fi/questions/e63829ab9c.

Mer information om nätverket:
Södra Österbotten: Emilia Kangas, Seinäjoen ammattikorkeakoulu, emilia.kangas@seamk.fi 
Mellersta Österbotten och Österbotten: Irina Nori, Österbottens förbund, irina.nori@obotnia.fi 
Norra Österbotten: Merja Niemelä, Oulu stad, merja.1.niemela@ouka.fi och Eija Leinonen, Koulutusavain Oy, eija.leinonen@koulutusavain.fi 

Mer information om temat: Projektet Avveckling av segregationen

Med sikte på mångfald i arbetslivet

Antalet personer i arbetsför ålder förväntas minska avsevärt i Österbotten och i Finland, vilket innebär att konkurrensen om kvalificerad arbetskraft kommer att fortsätta hårdna. Då är det viktigt att arbetsgivare inte utestänger potentiella arbetstagare genom sitt eget agerande. Ju mer mans- eller kvinnodominerad en bransch är, desto mer behöver arbetsgivare ägna sig åt självkritisk reflektion. Hurudana associationer väcker vår organisation hos potentiella arbetssökande? Hurudan är vår arbetskultur – känner alla sig som en del av gruppen? Kallar vi en person med utländskt namn till en anställningsintervju? Forskning visar att heterogena arbetsplatser är mer kreativa, mer innovativa och mer produktiva – speciellt om också medlemmarna i ledningsgruppen och i styrelsen representerar olika kön och bakgrund.

Tips och idéer nedan baserar sig på diskussioner som Österbottens jämställdhetsgrupp ordnade hösten 2019 och våren 2020.

Vad kan en enskild organisation göra?

• Systematiskt titta på kommunikation och marknadsföring i ett mångfaldsperspektiv. Finns det bara ljushyade män eller kvinnor på våra bilder?
• Övergå till anonym rekrytering. Forskning visar att det är mer sannolikt att en man kallas till en arbetsintervju i mansdominerade branscher och mer sannolikt att en kvinna kallas i kvinnodominerade branscher. Också ett utländskt namn minskar chansen att få komma på en jobbintervju.
• Kritiskt syna arbetsmiljön och arbetskulturen. Känner alla arbetstagare sig som en del av gruppen? Hur familjevänlig är vår organisation?
• Aktivt sporra och uppmuntra kvinnor att avancera i arbetet. Det är en fördel för organisationen att det finns både kvinnor och män i ledningen.

Vad kan vi göra tillsammans?

• Öka medvetenheten och lyfta fram positiva exempel.
• Rätta till felaktiga och förlegade uppfattningar. Föräldrar och lärare kan fortfarande ha förlegade uppfattningar om vilka branscher som passar för flickor respektive för pojkar eller vad till exempel industriarbete är nuförtiden.
• Utse årets jämställdhetsföretag. Österbottens jämställdhetsgrupp börjar förbereda utmärkelseprocessen tillsammans med näringslivsbolag och företagarorganisationer.

Tips för att minska segregationen i utbildning

• Vid kommunikation om och marknadsföring av olika utbildningsområden är det bra att lägga mer
  märke till olika stereotypier och försöka slå sönder dem. Tar kommunikationen och
  marknadsföringen hänsyn till olika grupper? Lyfts också otypiska förebilder fram i
  marknadsföringen?
• Det är också viktigt att vara mer uppmärksam på språket i undervisningen och arbetssätten. Känner
  alla sig sedda och hörda och att de passar in? Det är klokt att öva aktivt på att använda ett neutralt
  språk, undvika generaliseringar och få till ett inkluderande arbetssätt.
• Att känna igen och slå sönder stereotypier är också något som lärare kan öva tillsammans med
  eleverna.
• I studiehandledningen skulle ungdomar kunna uppmuntras mer att prova på otypiska branscher, till
  exempel i samband med praktisk arbetslivsorientering.
• Det är överlag bra att diskutera segregationen inom utbildning och arbetsliv med eleverna och
  tillsammans fundera på dess konsekvenser för samhället.

Tips för att göra det lättare för personer med utländsk bakgrund att studera och få jobb

• Det är bra att utveckla handledningen av studerande med utländsk bakgrund utifrån ett
  helhetsperspektiv och noga tänka igenom olika rutiner. Till exempel på familjemöten är det en bra
  princip att alltid ha en tolk på plats.
• Språkundervisningen för invandrare bör bli mer enhetlig och intensiv samt ta bättre hänsyn till de
  studerandes olika utgångsnivåer och förutsättningar. En längre språkkurs av hög kvalitet ger
  invandrare bättre möjligheter att få arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildning.
• Invandrare skulle kunna ha lättare att lära sig och få arbete om de istället för hela examina skulle
  avlägga studiemoduler och ha möjlighet att jobba mellan dem. På så sätt skulle de också hinna lära
  sig mer av språket.