Från avsloppsslam till biokol – högaktuellt projekt förenar utbildningar och företag

På bilden: Jan Hägg från Recomill, Julien Walser från Novia, Cataldo de Blasio från Åbo Akademi, Göran Östberg från Vasek, Carolin Nuortila från Vasa universitet, Karl-Gustav Byskata från Österbottens förbund, Cynthia Söderbacka från Novia och Karhan Özdenkci från Åbo Akademi.

I dag när energifrågor är högaktuella är ett projekt som går ut på att producera biokol något som är värt att lyfta upp. Som sidoström bildas rejektvatten som innehåller näringsämnen som kan användas inom jordbruksnäringen. Projektet går under namnet ”Implementering av en hydrotermisk karboniseringsprocess för bortskaffande av slam och våta organiska strömmar” och är ett samarbete mellan Åbo Akademi, Vasa Universitet, Yrkeshögskolan Novia och Recomill. Huvudsyftet med projektet är att testa framställningen av biokol i en hydrotermisk karboniseringsanläggning i pilotskala (HTC) och demonstrera uppnådda resultat och slutprodukter.

Det är det österbottniska företaget Recomill som tillverkat och testat anläggningen. Den våta biomassan från Stormossen har värmts upp till 200–250 grader och 15–20 bars tryck och förvandlas då till biokol efter att vattnet filtrerats bort. Inom Åbo Akademis projekt testas metoden på rötslam från Stormossens biogasanläggning, utgångsmaterialet är avlopssvattenslam. Prov har tagits av biokolet och rejektvattnet som har analyserats för att ta reda på vilka halter av bland annat fosfor, kväve, kalium, tungmetaller och läkemedelsrester materialet innehåller.

– Projektet handlar om att använda jordens resurser på ett hållbart sätt och det passar in både i Österbottens landskapsstrategi och landskapets strategi för smart specialisering. Processen har också genererat en kunskapsöverföring mellan utbildningarna och företagen som är värdefull, säger Karl-Gustav Byskata, regionutvecklingsexpert på Österbottens förbund. Projektet är finansierat med ERUF-medel.