Två miljoner ton transporter per år beräknas för Kasköbanan

Kasköbanan mellan Seinäjoki och Kaskö är 113 km lång. Förbättringen av den har försummats under flera årtionden. I slutet av maj meddelade Trafikledsverket att en grundläggande förbättring och elektrifiering av banan skulle kosta cirka 240 miljoner euro och att trafiken på järnvägssträckan borde läggas ned före slutet av 2024 på grund av olönsamhet. Tidigare år har det dock presenterats billigare alternativ för förbättring av banan.

Meddelandet förvånar eftersom det finns planer på flera industriella investeringar i miljardklass i Kaskö- och Kristinestadsområdet. Markku Lumio, stadsdirektör i Kaskö, berättar att en grundläggande renovering av Kasköbanan inte skulle gagna endast falskartongbruket som planeras i Kaskö utan även många andra företag som transporterar varor via Kaskö hamn.

Efter Trafikledsverkets meddelande har Kaskö hamn och Södra Österbottens järnvägsförening hört sig för hos hamnoperatörerna och sina kunder om hur mycket gods företagen potentiellt skulle kunna transportera med tåg. Enligt enkätresultaten skulle det vara möjligt att få över två miljoner ton gods per år för transport på Kasköbanan. I nuläget vågar företagen inte transportera sina varor på banan på grund av dess osäkra framtid. För tillfället transporteras endast råvirke på banan. En grundläggande förbättring och elektrifiering skulle på ett avgörande sätt förbättra möjligheterna att överföra transporter till järnvägen.

Järnvägen mellan Seinäjoki och Kaskö är viktig för hela regionen

Mila Segervall, stadsdirektör i Kristinestad, konstaterar att järnvägen mellan Seinäjoki och Kaskö är viktig för hela regionen. Om Kasköbanan tas ur bruk har det negativa konsekvenser för flera landskap och hämmar utvecklingsmöjligheterna i hela regionen. I Kristinestad pågår stora investeringar, Koppö Energi investerar i en vätgas-/e-metanfabrik och Plug Power i en vätgasfabrik och en stålfabrik. Eventuellt skulle också deras råvaror kunna transporteras på Kasköbanan.

Mika Joukio, vd för Metsä Board, som planerar ett falskartongbruk konstaterar att också vägnätet har en reparationsskuld. I avsaknad av en järnväg kommer transporterna att gå över på vägnätet, som är i dåligt skick. Med tanke på klimatet och Finlands utsläppsminskningsmål skulle det däremot vara önskvärt att flytta över fler transporter på elektrifierade järnvägar.

Om Kasköbanan skulle läggas ned, borde underbyggnaden åtminstone återställas och marken överlåtas till markägarna för användning som jordbruksmark. Samtidigt borde det viktigaste vägnätet i regionen sättas i skick för att ens på något sätt kompensera för de högre logistik- och transportkostnader som en nedläggning av banan skulle medföra.

Österbottens landskapsdirektör Mats Brandt och Södra Österbottens landskapsdirektör Heli Seppelvirta sammanfattar: ”Miljardinvesteringar förutsätter en välfungerande infrastruktur. De stora industriella investeringarna i Sydösterbotten är mycket lönsamma för samhället och betalar sig snabbt. De innebär mer arbetstillfällen och skatteintäkter för Finland, vilket visar att det handlar om en betydande framtidsinvestering.”

Uppskattad godspotential för Kasköbanan: