Österbotten får större andel av medlen från EU:s regional- och strukturfonder
Det finanspolitiska ministerutskottet har beslutat om riktlinjerna för den regionala fördelningen av finansieringen från EU:s regional- och strukturfonder under den nya programperioden. Under programperioden 2021–2027 är Österbottens andel 27,5 euro per invånare. Den totala summan är 33,9 miljoner euro. Det är en betydande höjning från andelen på 11 euro per invånare under 2014–2020.
EU:s regional- och strukturfondsmedel fördelas först mellan landskapen i Finland, och landskapsförbunden och NTM-centralerna beviljar sedan stöd till utvecklings- och företagsprojekt som utgår från landskapets egna styrkor.
– Vi har fått en betydande höjning, och lyckades också få en andel av den nya FRO-finansieringen. Det betyder att vi får mer finansiering att dela ut till viktiga projekt. Det här är en bra grund för oss att fortsätta utveckla hela Österbotten, säger landskapsdirektör Kaj Suomela.
I programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 ingår finansiering från fonderna ERUF, ESR+ och FRO, och programmets EU-finansiering är ungefär 1,9 miljarder euro. Finansieringen är viktig för Österbottens konkurrenskraft och regionala utveckling eftersom den kan användas till att stöda forsknings- och innovationsverksamhet, digitalisering och åtgärder för att främja koldioxidneutralitet.
Österbotten har varit ett av de landskap som har fått allra minst regional- och strukturfondsmedel. Orsaken är att landskapet klarar sig bra gällande de indikatorer som används för fördelningen, som BNP/invånare, exportgrad och sysselsättningsgrad.
– Vi har flera gånger lyft fram hur viktigt det är att effektivt kunna använda ERUF-finansiering till utvecklingsverksamhet i vårt exportdrivna landskap, så att EU-stödet snabbt ger nationalekonomisk nytta, säger landskapsdirektör Kaj Suomela.
Nya FRO-stödet också till Österbotten
Österbotten har tagits med bland de landskap som kan få FRO-stöd. EU:s nya fond för rättvis omställning (FRO) är en del av den helhet med vilken unionen strävar till att uppnå koldioxidneutralitet senast år 2050. Finlands mål är att halvera energianvändningen av torv senast år 2030. Minskad användning av torv ger ekonomiska och sociala effekter som FRO-finansieringen ska användas för att dämpa.
I Österbotten används torv används bland annat inom växthusnäringen.
– Att vårt landskap också är berättigat till FRO-stöd är viktigt. Österbottens förbund och våra samarbetspartners har arbetat för att landskapet ska kunna få finansiering som stöder omställningen till hållbara lösningar för våra företag och våra primärnäringar, säger Joakim Strand, ordförande för landskapsstyrelsen vid Österbottens förbund.
Foto: Guillaume Perigois/Unsplash